bail out
Det är faktiskt så nu.
Konstigt och allmänt erkänt.
Konstigt.
Acceptera och gå vidare.
Acceptera och gå mot Nya mål.
Men vad är det egentligen att acceptera?
Och vad var målet?
Nej!
Godnatt.
bromsolja
Så lågt och tungt. Lite som att vara bakis med ett stort huvudbry om vad som egentligen gick snett igår. Stålull i öronen och sågspån i ögonvrån. Lite som att ha ont och vänta på att citodonen skall ta över kroppen på riktigt. Lera i halsen och bromsolja i knäna. Lite som att bara vilja sova och inte höra något mer. Lim, koda och tuggummi. Så segt och svårt att borsta bort.
människor
är otroligt komplexa. otroligt svåra och otroligt omständiga. Jag vet detta för att jag tillhör släktet. Ibland så är det jag som är komplex, svår och otroligt omständig. Men oftast är faktiskt så inte fallet. Just nu är jag mitt i något som inte är så komplext men enormt omständigt, och alla involverade är svåra upp till tusen. Jag vill bara ur men det går ju inte, det är ju min vardag. Så bit ihop och låtsas som att det regnar. Eller snöar och är skitkallt iallafall. hej.
home sweet home
Jag har en sådan hemlängtan nu så att jag håller på och dör. Jag bokstavligen DÖR. hostelihack snorlisnor och lite död. Mot godis. hej
arg
Jag är faktiskt arg. Fortfarande arg. Jag känner mig fortfarande lurad, helt bakom flötet och totalt totalt blind. Jag skäms också, det är nog därför jag är arg. Jag skäms för att jag är lurad, helt bakom flötet och blind. Jo helt korrekt. Det är därför jag är arg. För att jag skäms. Jag vill inte skämmas och jag vill absolut inte vara arg. Jag har försökt att låta bli och jag har verkligen gjort allt jag kan för att undanröja allt som skulle kunna vara, och är, grunden till det jag känner, men det går såklart inte. Det ligger så pass djupare än bara ett klick bort. eller.. ja.
Jag drömde inatt. En riktigt dryg dröm om allt som jag inte ville tänka på och det kom tillbaka. Jag vaknade och kunde inte somna om. Inte somna om på grund av att jag var så otroligt arg. Så otroligt arg på grund av att jag var bortgjord. Jag kunde inte somna om eftersom att drömmen visade precis hur allt har varit och hur allt är. jag är allmänt arg och bortgjord. Innerst inne. Men det gör inget, för om en dag eller två är det borta igen. Eller iallafall överkladdat med tipp-ex. I vilket fall så är det på g. Jag är på g. mot målet.
den 29/4
I det parallella skrevs:
Jag vill bara skrika. Högt och tydligt. Till alla jag känner. Till alla du känner. Till alla vi någonsin har känt och kommer att känna. Men det får man icke göra. Tassa på tå och rätta sig in i ledet. Det får man däremot.
I dagens verklighet så fungerar det på samma sätt. Fast nu handlar det om en helt annan sak. En helt annan sak, fast ändå så lika. Ibland vill man bara få det sagt, eller höra det sägas. Då handlade det om en helt annan sak. En helt annan sak, fast ändå så lika. Nästan tvärtom faktiskt.
Jag är
frustrerad
vissa dagar
.. är såhär underbara som denna har varit. Jag sov inte alls bra inatt, vaknade alldeles för tidigt med grus i ögonen och en frossa av rang. Har kämpat mig igenom första timmarna i skolan (bara för att ingen skulle kunna klaga) och begav mig sen hemåt efter att jag själv insett hur dumt jag betedde mig. Jag såg fram emot en powernap, under minst sju täcken (och toppluva!) men fick en otroligt obekväm känsla i magen direkt när jag klev innnanför porten (in från regnet tåls att tillägga). Var fanns mina nycklar?
I vilket fall som helst så möttes jag av en utspilld hårkräm i väskan. Nycklarna var som bortglömda, ilskan över kladdet i väskan var droppen och jag kunde inte hålla emot längre. Så där satt jag, på golvet innanför porten på Smedsbacksgatan och bölade tyst för mig själv i takt med min frossa. Efter att jag åter igen insett hur dumt jag betedde mig så reste jag mig upp, borstade av min jacka (som numer är grå) och hoppades av hela mitt hjärta att ingen sett mig. Sen började leta efter nycklarna. Flera gånger letade jag, men inte hittade jag dem för det. Gone.
Så nu, ja, nu har jag drivit runt i flera timmar. Kallt som fan och regn. Jag ska inte bli uteliggare.
En bild
Säger mer än tusen ord?
förbannad
okej. Jag kommer hem efter en otroligt lugn och sansad kväll med min vän. Är nöjd, är glad och allmänt.. lugn. Sen händer det. Det där som jag tänkte på när jag placerade den där helvetes flaskan i dess position. Den faller och allt ligger nu på golvet. Min nya, sen en dag, parfym (som för övrigt kom i precis rätt tid, tack mamma!) ramlar en ynka decimeter och går i tusen bitar.
Jag är så arg. SÅ arg. När lär jag mig att jag skall handla efter mina mycket smarta tankar? Aldrig verkar det som. alltid är man efterklok. fan och godnatt.
it takes my breath away
Ni är bara för mycket. Längtar SÅ till sommaren.
dåligt-listan
Känner att det finns en liten tillstymmelse till aggressioner i min kära kropp och för att dessa inte skall förstöra min dag så lär jag släppa lite på tankar.
Dagens lista om dåliga saker:
1. Studentliv - Det är vidrigt att leva på noll och ingenting.
2. Hosta - Sluta hosta på mig för fan. Håll för munnen!
3. Rökning - Fimpar överallt.
4. Snus - Bruna tänder och rinningar i mungipan är vackert?
5. Bakfylla - Jag har börjat förstå att bakfyllan kommer med åldern.
6. Snö - Ja, just nu är snön enbart dålig. Bar mark vill vi ha!
7. After shave/parfym - Snälla människor, det luktar inte mer gott med större mängd.
8. Snålhet - Är du skyldig, betala, är du dum, köp storpack.
9. Apoteket - Statliga apoteket bygger nya butiker. Och byter logga, -korkat.
10. Ålder - Att hoppa upp ett hack så dom slipper oroa sig?
11. Katthår - Överallt, hela tiden och omöjligt att bli av med.
12. Gubbmaffia - Överallt, hela tiden och omöjligt att bli av med.
13. Otursnummer - Vidskepelse är crap.
14. Tjurskalle - Man får, men vafan.
15. Rosa - Varför blir man helt plötsligt tretton i rosa?
16. Murar - Dom där murarna. Sett dem, raserat dem och byggt upp nya.
17. Timing - Återkoppling till ovan.
18. Gnäll - Gnäll med avsikt att få en klapp på ryggen är otroligt fult.
19. Bekräftelsebehov - Synas, höras och visa mest är inte nödvändigt för att synas.
20. Inse faktum - Kasta inte sten i glashus.
Så, det var allt. Eller nej, har ett par till som snurrar, men då skulle inte antalet bli jämnt, och det funkar inte. Nu känns det bra igen. Härligt!
Hot mot KTH
Det rasslar till på MSN och det plingar i telefonen konstant. Tydligen har någon orolig människa utfärdat ett hot mot KTH och många väljer att därför inte gå dit imorgon. Jag är en av dom.
Tankarna flyger lätt iväg till Finland idag. usch vilka människor det finns...!
light
En och en halv timme innan deadline och Caroline är klar. Det hade kunnat varit helt underbart perfekt om hon inte hade glömt lösenordet till den där jäklaskithögskolans hemsida och nu inte kan lämna in skiten. Och inte fan hittar man på hemsidan deras heller. Var ska jag höra av mig? Ingen vet ingen vet. Har ringt två nummer och kommer inte fram. Finns det inte någon connection mellan Mälardalen och Gävle?
Ibland ångrar jag att jag svek KTH.
samma
punkt
Poof
Nu förstår jag ingenting. Jag kan ingenting, vet ingenting och kan ingenting göra. Det sa bara stopp. Poof. Crash. Boom. Bang. Sen tystnad.
Det är en dag kvar, sen är det dax att låtsas vara ledig ett tag. Men denna enda dagen räcker inte till, jag orkar inte mer. Jag har försökt, tro mig, jag har suttit hela dagen och intalat mig själv att jag ska orka, att jag bara har den här chansen. - Kom igen nu!
Men att intala och göra är två helt olika saker. Jag vet inte alls hur det här ska gå. Har verkligen överskattat min egen förmåga den här gången också. Och det är så fel! Jag vet ju, det tar stopp på exakt det här sättet när det bllir för mycket. Att jag inte lär mig? Det tar Stopp Stopp och jag kan inte något göra. Och det gör ont. Otroligt ont.
nälla tomten, ge mig ett betyg i julklapp. Jag vill inget annat ha!
ångvältad
Funderar på om det är svinsprutan som tar tillfället i akt och slår till när jag som minst behöver det. Funderar även på om jag bara skyller på svinsprutan för att slippa inse att det är alldeles för mycket i skallen nu. Det är kring sådana tillfällen jag stänger av vissa saker tyvärr. Jag märker det mer och mer. Poof så försvinner allt. Jag försvinner.
Men idag har jag verkligen ont i både kropp hjärta och själ. Ja faktiskt. Fast egentligen bara i kropp. Det känns som om jag har blivit överkörd av en ångvält, och den jäklen backade också. Men man får ha sådana här dagar. Man får ha sådana dagar när man filosoferar sönder minsta detalj så den bara bli ännu avårare att få grepp om, och man får ha sådana stunder när det känns som att världen inte vill någon människa väl. Så klart att man får det. Det borde dock vara olagligt att känna detta dagen innan en kontrollskrivning. Det får man inte.
Min julblomma har slagit ut nu. Förbereder mig på en enorm allergiattack.
Intressant
ring ring, bara du slog en signal. Vad var det där om? Nu blev det lite konstigt. Konstigt är ordet. När man väl tar orden i sin mun så dyker de upp igen, minst sagt. kan ord dyka upp fysiskt? Konstigt. och lite, en gnutta läskigt (men säg det inte till någon). Hemligheter är till för att behållas.
Men vet ni vad kära vänner? Det spelar ingen direkt roll nu. Och varför? Jo för att den här gången är det inte samma sak. Alls. Inte samma liga och inte samma spelare. Inte ens samma division. Men även om det vore samma sak så kommer det inte nära mig. Jag är spindelmannens kvinnliga motsvarighet och jag är hulkens snyggare och bättre hälft (och inte alls lika grön). Muren ni vet, den där muren.
Dagens rim:
Försöka i hjärnan duger, att stå upp för det i verkligheten suger.'
Dagens avslut:
Slut för idag, tack för idag.
minus 25%
Tre av Fyra barn överlever cancer.
PG: 90 20 90-0
Att en liten symbol kan göra så mycket
Tankar Tankar Tankar. Nu blir jag lurad igen.
Dåtid påverkar så otroligt mycket. Ge mig Nutid tillbaka.
Skitsommar. Skittelefoner. Skitsymboler. Ge mig snökaos.
Nej. Promenad.
