Caa

Så nu var det dax. Det var länge sen, men nu var det på riktigt dax. Och vet ni varför? Nope, inte jag heller. Inte alls. (Jo!)

Livet fortgår, jag jobbar, jag är trött och jag funderar. Inget nytt med andra ord. Jag lever i den mån att jag äter och sover och det är allt en människa behöver: Jag älskar mat! :D Det intressanta är att jag har glömt mycket, eller rättare sagt, jag har slutat funderat. Men ibland slår det till, och det slår hårt. Vem var det som sjöng "living in a lie"? Min ljuva stämma är med på noterna. haha. Hur kunde det slå så fel, hur kunde jag vara så blind? Jag är mållös. Fast nej, det vet ni att jag inte är, jag är inte mållös, jag är bara sårad. djupt. Men sånt pratar man inte om. Nej nej, för imorgon är en ny dag. Imorgon. Imorgon då, som sagt, en ny dag, ny dag med samma sysslor. Jag vill inte ha samma sysslor. Jag vill hem till mor och far, hem till Micke, hem till Robin (som jag självklart ägnar en extra tanke åt, ta hand om dig vännen!) och hem till Veronica. Veronica. Veronica som jag saknar så mycket.

Men icke. Imorgon är en ny dag. Och vet ni vad. Jag pallar den med, för imorgon kommer vara en grym dag. Inte diska inte tvätta inte städa inte grubbla inte damma. Imorgon blir det umgås med vänner (Lotta) och pride-vaka. Bor man på pride-camp så gör man. Nu kör vi. Jag älskar er alla för att ni finns. Älskar att finnas med. Älskar att ni vill ha mig med.

sov.

I det parallella skrevs:

I dagens verklighet så fungerar det på samma sätt. Fast nu handlar det om en helt annan sak. En helt annan sak, fast ändå så lika. Ibland vill man bara få det sagt, eller höra det sägas. Då handlade det om en helt annan sak. En helt annan sak, fast ändå så lika. Nästan tvärtom faktiskt.