reunion
Fick ett otroligt sug efter att skriva av mig lite. Men nu när jag sitter här så kommer jag inte riktigt på vad jag skall skriva. Kalla det ett otroligt tomt och tråkigt liv, eller ännu bättre, en händelserik sommar som har rullat på alldeles utmärkt.
Det har varit ett otroligt flängande från huvudstaden till Gävlestad, till huvudstaden till Gävlestad och slutligen till Åland till Kapellskär till huvudstaden till min säng. Mamma har fyllt halvhundra och solen har lyst någonstans bakom molnen. Poolparty har det varit, det har varit grillning på hög nivå och självklart en och en annan öl. Sommarstockholm har jag inte hunnit roa mig tillräckligt i än, men jag hoppas att det kommer. Trots påbörjan av en ny termin och nya rutiner (äntligen) så hoppas jag att det kommer. Jag har beställt mer sol och den kommer också. Det vet jag någonstans innerst inne.
Det värsta, eller det bästa, med sommaren som varit är att jag inte direkt kan lägga ihop bitarna om vad som har hänt. Ledigheten har flytit på som en ledighet skall göra och jag måste säga att tillvaron är helt okej, för att kanske till och med säga mycket helt okej. Jag har slappnat av, tänka sig, Slappnat av! och det känns otroligt bra. Jag har umgåtts med människor jag gillar, jag har ätit och druckit gott och jag har försökt att inte tänka på det sämre. Jag har saknat människor jag inte hunnit (och inte fått) umgåtts med, men jag kan inte vara mer än en Caroline. Att bero på mig själv: Jag har kommit till insikt med både det ena och det andra när det gäller mig, dig, hon, han och oss alla. Och det är helt underbart. Jag lever mitt liv och jag lär fortsätta så. I måga fall går saker inte som det ska, men man ska alltid kämpa. Sen då, såklart, att bero på kämpa. Skola snart. och Jag är laddad! Hörde av en viss prinsessa Charlotte att hon längtade och jag kan nog till en viss mån hålla med. Jag längtar efter rutiner, jag längtar efter att se vissa ansikten och jag längtar efter att äta matlåda. Lyssna på den.. Jag längtar efter matlåda. Sjukt.
Till detta hör nog inte att jag längtar efter själva studierna i sig, men jag hoppas att det kommer. Om inte annat så lär den känslan framkallas på något lurigt sätt. På Måndag har jag satt datumet. Deadline. På Måndag börjar jag att ta tag i omtentaplugget. Det känns ändå okej. Tänk då vad det kommer kännas vi tentorna. tredje, fjärde gången gillt?
Till slut måste jag säga att jag saknar en vän, att jag älskar mina föräldrar trots att de är som föräldrar kan vara och att jag absolut inte förstår att 24 fortfarande sänds. Finns det en publik?
Nuså. Dax att skapa rutiner, dax att sova. I will be back soon. Godnatt alla människor. Natti!
Det har varit ett otroligt flängande från huvudstaden till Gävlestad, till huvudstaden till Gävlestad och slutligen till Åland till Kapellskär till huvudstaden till min säng. Mamma har fyllt halvhundra och solen har lyst någonstans bakom molnen. Poolparty har det varit, det har varit grillning på hög nivå och självklart en och en annan öl. Sommarstockholm har jag inte hunnit roa mig tillräckligt i än, men jag hoppas att det kommer. Trots påbörjan av en ny termin och nya rutiner (äntligen) så hoppas jag att det kommer. Jag har beställt mer sol och den kommer också. Det vet jag någonstans innerst inne.
Det värsta, eller det bästa, med sommaren som varit är att jag inte direkt kan lägga ihop bitarna om vad som har hänt. Ledigheten har flytit på som en ledighet skall göra och jag måste säga att tillvaron är helt okej, för att kanske till och med säga mycket helt okej. Jag har slappnat av, tänka sig, Slappnat av! och det känns otroligt bra. Jag har umgåtts med människor jag gillar, jag har ätit och druckit gott och jag har försökt att inte tänka på det sämre. Jag har saknat människor jag inte hunnit (och inte fått) umgåtts med, men jag kan inte vara mer än en Caroline. Att bero på mig själv: Jag har kommit till insikt med både det ena och det andra när det gäller mig, dig, hon, han och oss alla. Och det är helt underbart. Jag lever mitt liv och jag lär fortsätta så. I måga fall går saker inte som det ska, men man ska alltid kämpa. Sen då, såklart, att bero på kämpa. Skola snart. och Jag är laddad! Hörde av en viss prinsessa Charlotte att hon längtade och jag kan nog till en viss mån hålla med. Jag längtar efter rutiner, jag längtar efter att se vissa ansikten och jag längtar efter att äta matlåda. Lyssna på den.. Jag längtar efter matlåda. Sjukt.
Till detta hör nog inte att jag längtar efter själva studierna i sig, men jag hoppas att det kommer. Om inte annat så lär den känslan framkallas på något lurigt sätt. På Måndag har jag satt datumet. Deadline. På Måndag börjar jag att ta tag i omtentaplugget. Det känns ändå okej. Tänk då vad det kommer kännas vi tentorna. tredje, fjärde gången gillt?
Till slut måste jag säga att jag saknar en vän, att jag älskar mina föräldrar trots att de är som föräldrar kan vara och att jag absolut inte förstår att 24 fortfarande sänds. Finns det en publik?
Nuså. Dax att skapa rutiner, dax att sova. I will be back soon. Godnatt alla människor. Natti!
