tillbakablick 2007
noll nio tjugofem piip. världen är bra liten. Gävle är bra litet.
Är hos mor o far nu för att tänka över mina misstag, min livssituation och för att blí en helt ny människa. Äter bara grönsaker, hårt bröd o fisk och dricker endast vatten. Joggar varje dag till och från jobbet och har börjat göra knipövningar i sömnen. Mitt liv är på uppgång och om nån vecka kommer jag vara omvänd av nyttihetsguden. jag kommer vara en hurtbulle med kondition av bästa grad och biceps stora som karl alfreds. hallelulja.så hälsosamt.
skämt o sido. Jag är hos min mor och far ja, thats about it. Jag blir ompysslad, äter relativt okej och räknar inventeringslistor hela dagarna. långt ifrån hurtigbullen jag i mitt läge (och du i ditt!) borde tänka på att vara men definitivt också långt ifrån onyttigt. Jag trivs alldeles sådär nästintill perfekt bra och tjänar pengar på köpet. bra deal.
Men någonting har slagit mig, hårt. inte så att jag har fått ett blåmärke eller ont någonstans utan uttrycket. Gävle är bra litet. Jag menar inte heller där så litet som tillexempel en myra eller en fästing utan litet i hur alla människor lever och framför allt tänker och är. Litet på ett sådant sätt som får mig att känna mig så glad och tursam att jag tog steget och flyttade.
Varje gång jag ska åka hit så ser jag fram emot Gävle i ett nötskal och känner jag mig alldeles bubblig i magen av glädje och nästan förväntansfull. Men när jag kommer fram dämpas fort bubblet och tillslut, bara efter att någon dag har spenderats i trakterna så har bubblet bytts ut mot nåt annat, någon sorts oro, tomhet, obekvämhet som jag inte direkt kan placera. Den här känslan är inte något jag vill känna, utan något jag mot min vilja känner och som gör mig grymt sugen på att bara åka hem igen och sätta mig bekvämt i soffan för att bara stirra in i väggen och tänka på hästar, bara för att få bort oron i kroppen. och jag är inte ens intresserad av hästar, förstå min oro.
Ni får nu inte tro att jag höjer stockholm till skyn bara för att det var där jag råkade hamna, nej inte alls, det hade likaväl kunnat varit kiruna som umeå som norrtälje som sveg, skitsamma, i vilket fall som helst så är jag klar med gävle med omnejd och det känns bra. ett avslutat kapitel i min biografi.
Gävle är som en liten musikal. blixtar och dunder, Nivå och Bocken. Läkerol och Gevalia, Epatraktorer och brats. det roliga är att det finns fler brats och stureplansnissar här än i verkliga stockholm. Brats dock under förklädnad, men stureplansnissar med backslick och rosa skjorta, japp japp, stureplansnissor med tillhörande sillisar och platinablont hår, du behöver inte ens leta. (se ett steg längre, inte bokstavligt) Under en helg ute på innestället med alla innepinnar hör man fler historier om stureplan än man gör en helg på just stället med det fula cykelstället itself. innepinnar är för övrigt ett mycket fint ord.
Nej nu ska jag återgå till arbetet. Moms och marginaler. kommer sova gott inatt.
noll nio förtiosju
tillbakablick 2000
natten till Mån den 25 sept -00
Jag har jätteont i min vänstra axel..Tror nästan att den är av! Vaknade runt halv tolv av smärtan och kunde inte somna om.. pappa skjutsade mig till Akuten på Gävle lasarett och vi fick komma in efter ett tag och prata med en ful doktor. Vi berättade att jag varit sjuk (haft ont i halsen, mått illa, haft feber) nu nästan konstant i två veckor och att jag har känt mig allmänt hängig ett tag. Lymfkörtlarna i nacken och ljumskarna var svullna, men det har dom ju varit ett tag. Doktorn sa att muskelfästet i axeln var skadat, men för säkerhets skull så tog han ett blodprov och jag skulle åka tillbaka till lasarettet imorgon halv nio för att få svar på proverna. Vi åkte hem och var hemma i marmaby runt halv tre igen.
Mån morgon den 25 sept -00
Vi åkte till sjuhuset igen nu på morgonen klockan halv nio och jag fick prata med en ny doktor i ett litet och kalt rum. han sa att jag har fått en blodsjukdom, en ganska allvarlig sådan...... Han trodde att det var någon sorts leukemi, alltså blodcancer. Jag blev rädd och började gråta. Jag är fortfarande jätterädd. På vägen hem tog pappa min hand och vi började båda gråta. jag har aldrig sett pappa gråta förrut.......
Nu har jag iallafall packat. snart ska vi åka till Uppsala sjukhus.. Jag och pappa ska vara där i en vecka....... till att börja med......
samma dag 12:00
Har nog aldrig varit såhär rädd förut.................
tillbakablick 2003
bröllop på G Mån 6 okt 2003 22:36
Jag måste gifta mig. Nu nu nu. Jag är så laddad. Någon som ställer upp?
Provade mammas bröllopsklänning idag. Åh vad det var fint. Har fått en
Lysande idé nu, jaa. Jag ska gifta miig.
Så steg ett för idag. Jag ska flytta in i en Bröllopsklänning.
Steg två då. Jag har lärt mig massa nya ord idag så jag måste helt enkelt komma ihåg dom för att bli en smartare människa. Simultanackumulator är det första. Raggarlåda är det andra o saline-filled implants är det tredje (obs in english).
Å snart är det provvecka o presentation, projektet ska presenteras på onsdag. Shit. Kommer gå åt japan...
Dreeeeeam dreeam dreeam dreeam, when I want you, in my heart, wherever I want to, all I have to do, is dreeeeeam, dreeam dreeam dreeam (spelas just nu på nedervåningen)
tillbakablick 2003
och Allt rasar.... Mån 8 sep 2003 21:37
Varför såhär. Varför du. Min idol och den jag verkligen alltid har gillat mest.
Igår var helt annorlunda. pratade med dig. Varför kan det vända så fort.
Alltid glad. Det är nu jag ångrar att jag inte har sagt hur mycket jag gillar dig.
Så hjälpsam, glad och alltid positiv. min bästa vän!
Tomt tomt tomt.
Hon är helt förstörd. En millimeter från att bryta ihop totalt. varför gör du såhär.
Såg dig för sista gången idag. Du sov, Djupt fick jag höra.
Fortfarande varm och allt såg så fridfullt ut.
Förutom alla maskiner, alla illalåtande kliniska, vita maskiner.
Steget från att vara frisk som en nötkärna till att ligga på intensiven är millimeterstort. Synd att det var du. Älskar dig. Du är fortfarande min idol.
Saknar dig redan morfar. men vi syns snart. Kanske redan imorgon.
tillbakablick 2003
nu ska vi ut o campa, japp det ska vi.
morgondagen blir en lång jäkla dag med bilfärd ända ner till det,
förhopppningsvis, soliga skåne. vi landar i tylösand och börjar på midsommarfirandet.
(förresten, tylösand ligger väl inte i skåne?)
--
men vad ska man ha med sig? väskan kommer bli gigantisk...
sovsäck, ja, tält, nej, det behövde jag inte ta med mig, kläder, mjo..
hmm, bikinin, självklart, tandborste, ett måste, kamera, ännu ett måste, lr.. vet ju hur det jhar gått med mina kameror förut på fest, hm, lämnar nog den hemma vid närmare eftertanke, mat?, hmm.
nej jag har kommit fram till att humöret är det viktigaste, och jag har ju blivit utnämnd till kompaniets solstråle, så humöret är det inget fel på från min sida :], men mat?, jo, knäckebröd föreslog jojjo, billigt, bra, och fram,förallt lätt att bära på. men ack så äckligt och äta knäckebröd en hel helg:P
--
glöm allt. det blir flytande käk, skippar knäckebrödet och riktar in oss på cidern och det glada humöret. sovsäck hoppar vi över för vem ska sova? och tandborsten behövs inte eftersom tänderna ändå fräts sönder av all kolsyra som man hinkar i sig.
såå bekvämt, vad behändigt! då behöver jag bara ha med mig en handvääska!!
tylösand here we come.
midsommar 2003
var ska detta sluta?
tillbakablick 2003
hjärtat slår obehagliga volter.
jag vill inte gå o lägga mig nu..
jag är så skraj för sånt här. hatar verkligen. hata.
jag skakar vid tanken. usch, varför ska jag vara så rädd?
har ju varit med om det förr.
borde bli van?
men det blir värre och värre.
den smygande rädslan som visar sig..
jag trodde att jag skulle vara jättecool den här gången...
men jag är inte det. usch.
lång ifrån.
jag vill inte.
kan du åka istället?
