I did it!
never ever
fint
hemma söta hemma
Superpelle
här är jag
Hej mitt vinterland!
Meatbullar
uselt
Charlie bit my finger
Nr 1 På sötast-listan.
check!
JA, JA hemskt mycket JAA! Jag klarade skiten: Jag klarade det trots att det inte var förväntat. Detta betyder att Mekanik II inte längre ligger och skaver på mina axlar, - vilken otroligt underbar jättetur att jag ens skrev den. Det tackar jag för. Jag tackar och bockar och slår mig själv lite lite lite för bröstet: Även denna gång så behövdes inte så mycket. Så otroligt nödvändigt, min motivation är äntligen tillbaka. TACK FRITZ BARK!
I ditt rum
min kudde x 4
Jag saknar mina kuddar något så enormt. min rygg is killing me.
längtar redan efter att få sova inatt!
Rösta!
En för alla, alla för en: Rösta så att körsbärslikör, ägglikör eller romrussin är ett minne blott i Aladdinasken.
Klicka Här och Hjälp Pärlnougaten att bli en vinnare (trillingnöten är redan safe!)
Tack och bock till alla julens räddare!
/julfantasten
Miss(e) (you)
Jag tänkte här lägga upp fyra bilder på varelser jag saknar. Men det går bara att lägga upp en, så Pelle Svanslös får tala för er alla.
Maximum overdrive
Så Här och Nu avsäger jag mig själv som pendlare: Jag avsäger min grubblande del av vänster (och höger) hjärnhalva och fokuserar på nu med stort N.
"Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar" sa Nalle Puh
(..och honom kallade dom för en dum björn!?)
Nu: En gammal goding med 2Unlimited. Jag tror att det finns ett budskap?
Grym låt btw.
Tips och Råd
Jag och en vän diskuterade häromdagen rädslor. Vi diskuterade rädslor som kan uppkomma inför de där speciella grejerna som varje människa borde få uppleva någon gång.
Han påpekade att man inte lägger sig i fosterställning på marken när man känner sig förföljd i mörkret, man fortsätter gå och tillslut är man hemma.
Det här är fakta och det här ska jag ta med mig. Gör det ni också. Micke är smart.
Ögonsten eller Ögongrus
Okej, nu har jag hittat den. Jag har hittat bilen jag någon gång vill äga. Den bilen jag verkligen vill ta en sväng i och fundera kring min plats här på jorden.
Se och njut, eller nåt. Se och fundera över vad som egentligen är bra eller dålig design. I det här fallet är jag alldeles lost. Men ack vad jag vill ta mig en sväng.
Jag blir lite sådär ..ställd. Lite ...tyst (tack och lov eftersom jag sitter ensam hemma) och underkäken vill inte bita ihop och spänna mina monsterkäkbenen som jag brukar göra för att se sådär råcool ut.
Lite halvt illamående men ändock så otroligt varm i hjärtat.
Pagani Zonda, vad framkallar du för känslor hos mig?
En sak som jag nästan kräks av är den där framtunga delen som inte egentligen är fram eller är det? Med andra ord: Jag avskyr the way this car looks. Det tar ett tag att ta in bilens utformning, och när man väl gör det så ser man linjerna, den otroligt oharmoniserade sammanlänkningen mellan fram och bak, och God Damn it! kolla framlyktorna. Fy fan.
Men trots detta. Trots att min treåriga kusin skulle kunna bygga ihop sina legobilar med bättre harmoni så vill jag hellre ta en sväng i ovanstående. På ovanstående, runt ovanstående, kring ovanstående. Hatkärlek tror jag det kallas. Eller så är jag bara inte så intresserad av att sätta mig på en legobil.
(Tips: Googla!! Baken på Pagani Zonda F vill du inte missa)
wake me up when september ends
.. fast tvärtom. Nu är det så otroligt kallt här. Och tro det eller ej, imorse kom det en släng av snö. En liten men effektiv snösläng. Effektiv på det planet att jag verkligen insåg hur fort det vänder. Konstraster som vi sa, kontraster.
Men det är härligt ändå på något sätt. Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder eller vad det nu var. Det finns bara dåliga kläder för dåliga väder. Det blåser det regnar och det är mörkt. Solen gick upp halv åtta och ner tjugo i sex. Herre gud! Lyssna på den! Ljuset Ljuset, det bedrar oss. Och ändå är det bara oktober.
Men åter igen. Det är härligt. Hösten har sitt. Speciellt när man har varma kläder eller ett paraply eller ett glatt humör eller en kopp varm choklad eller en filt eller en film eller eller en varm dusch eller någon att dela mörkret med.
.. jag håller mig vaken ändå.
The Spänning
Det är en sak som jag måste dela med mig av, en sak som jag ser fram emot varje morgon och kväll.
Ett litet litet guldkorn som ger mig tillfredsställelse i den mörkaste hösttimmen är en kopp The.
Att blint plocka upp en thepåse ur min thelåda ger mig spänning i vardagen, en total överraskning när jag som helst behöver den, det är Citron, Blåbär, Earl grey, Svarta vinbär, Apelsin, Hallon och allt vad det heter.
Spänning i tillvaron. Härligt.
Min grej
Hur har det varit då? Jo, tiden rann bara iväg i skolan på fredagen, vilket resulterade i att jag fick mycket gjort. Detta resulterade sen i att jag la skolan på hyllan för Lördagen och bara var ledig. Och Ledig i gott sällskap är det bästa man kan vara. Otroligt trevlig shopping med Emelie på förmiddagen (blir så glad av hennes glädje!) och middag med film utomläns på kvällen. Idag, lite städning, lite ljudochvibb och lite renskrivning av protokoll. Lugnt och skönt. Nervarvningen fortsätter idag.
Jag har Nu bestämt mig, jag ska göra nervarvning till min grej. Nervarvning ska bli en inplanerad del i min helg och nervarvning ska vara grunden för den härliga känsla som jag på Måndagar kommer att känna.
Det är bra. Mycket bra. Behagligt och bra.
Just nu: En dokumentär om superstora bröst på fyran (fem liter! shit..) och Ljud&Vibb.
