Caa

Sitter på skolan och studerar ljudet och dess vibrationer i den blå boken. Och visst är det en massa ljud här. En kille längst bort till höger kollar Simpsons (det avsnittet där det visar sig att Maggie är en utomjording), två killar framför mig sitter och skrattar åt sina enorma tvåliters Ice Tea-kartonger (vilket jag med gjorde när de kom för en timme sen) och ett par lite längre bort sitter fnissandes viskandes pussandes. Snett till höger sitter ett gäng och recenserar Madagaskar 2. Men jag är van, Det är en vanlig dag i D-huset på KTH.

Nu var det dock inte detta jag skulle berätta om. Det var ju damen.
Det kom alldeles nyss en dam förbi. Detta är inget ovanligt, damerna är otroligt vanliga såhär i tentaperioder då de tjänar kosing på att vakta tentander, men det ovanliga var sättet hon gick förbi. Både jag och de skrattande småpojkarna med isteet blev totaltysta.

Damen var i sextioårsåldern och riktigt fancy kavajklädd. Kort tillfixat blonderat hår, svarta lackskor och en röd lackryggsäck (modell small). Och hon hade en stav i varje hand.

Nu ska jag inte klaga på stavgång, inte ens inomhus, för visst kan det vara otroligt bra träning för svaga underarmar och en trött kropp, men frågan är om man kanske inte ska gå lite fortare än en kilometer i timmen.
Och, jag är tvivelaktig på om det verkligen hjälper när man släpar dessa efter sig. Jag drar fort en parallell med folk som bär på sina kryckor. 

En sak är i alla fall säker, jag är inte den som är den som har rätt att döma. Jag har bara aldrig sett en kavajbeklädd stavsmygare med röd lackrygga förut.


Dax att utöka ljudet i den ekande byggnaden med lite morotsätande.
Det var dom som började.