über
Solen har strålat idag igen. Och effektiviteten likaså. P är lika med U gånger I. Skoltimmarna blev fler än det var schemalagt och trots trötthet och ledsamhet i både huvud och kropp så blev det ett otroligt ryck med elektron idag. Nästan hela boken utläst, och det bästa, -Jag förstår! vilken grej vilken grej.
Gårdagen var trevlig men helskum. Skola till tre, sen fika med L&R på Ett litet Hak, utomhus!. Till sex. Inget vidare för min studieplanering, men mycket vidare för Charlottes sällskapssjuka efter en vecka hemma sängliggandes. Runt fikaslutdax så slog dock ett otroligt illamående in och jag kände att mat var ett måste för överlevnad. Så skjutsen hem var befriande, maten likaså (när den väl kom in i systemet efter mycket om och men) och jag hamnade helt utslagen på soffan. När lugnet blivit ett faktum och elektroboken öppnats för djupgående studier så gav dock kroppen upp helt igen, fast på ett annat sätt. Det var då värken började. Illamående, jämrandes och i humör att allmänt tycka synd om mig själv spelade min hjärna upp olika scenarier för vad som för tillfället hände med min kropp. Pratade med mor, hon frågade om jag var med barn, jag sa nej det är omöjligt och hon blev lugn. Jag somnade i vilket fall som helst i fosterställning och vaknade piggare än på länge och utan värk. Det var ganska roligt ändå. man måste se botten för att förstå att man är påväg upp mot toppen igen.
Så imorn. Träna tidigt. komma hem igen tidigt. läsa klart elektron innan lunch. äta. Labba klockan ett (göra en mutter) och dopa klockan tre. sen ska det hinnas med en hel hink med matte där efteråt också. Jag är taggad. Lets do this.
Förresten, allt är klart inför sommaren. Tre kurser inom design, projektledning och teknisk felteknik står på schemat. Underbart!
//överkvinnan
