framme

Idag har det varit en dag som jag inte vill vara med om igen. Det har inte gått bra på någon fläck, jag har känt mig allmänt less på omgivningen och jag har känt mig allmänt less på mig själv. Solen har förvisso tittat fram, i två komma fem minuter, men resten av dagen har varit molning, kall och tom. Tyst.
Hur dagen har varit annars och hur den kommer att fortsätta visar sig såsmåningom. Vissa saker får jag inte reda på förrän det är försent och andra lär jag bara ta tag i mig själv för att uträtta.

Men vet ni vad, jag känner mig ändå inte så orolig. Och det är just det som oroar mig. Jag borde lägga gasen i botten nu men jag kan inte! Jag vet inte hur man gör på grund av två anledningar, den ena att jag helt enkelt inte vet och den andra att jag inte har tid. mina få timmar om dygnet räcker inte till. Röstar för ett förtiosextimmarsdygn. yes!

NU, plocka lite, föräldrarna kommer imorgon och förhoppningsvis kommer även min kyl. Och med kyl menas mat och med mat menas energi och med energi menas, ja, allt. Håller tummarna för det nu! Men, åter igen, plockningstime, måste åtminstonde se lite fint ut härhemma när jag får mammapappabesök. Man kan ju alltid låtsas att man har bra ordning. Låtsas är min grej. Låtsas är nog det enda jag är bra på. Och att laga mat såklart.

godnatt (?)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0