busshomie
Jag åker buss med en man jag känner igen nästintill varje dag. Vi kliver av bussen
på samma ställe varje dag, vi turas om att plinga först varje dag, jag kliver alltid av i bak och han i fram varje dag och vi går sedan åt samma håll varje dag; Vi Väntar vid samma övergångsställe, går längs samma gångväg, över samma parkering, vi sneddar över samma garageinfarter, sicksackar mellan blomlådefarthinderna(!) och vi går in i samma hus. Idag gick jag närmare än vanligt och fick även reda på att mannen ifråga bor i dörren mittemot där jag bor.
Frågan är när man börjar prata med en helt främmande människa? När är denna helt främmande människa inte längre helt och hållet främmande och det instället blir oartigt att inte ta upp en diskussion om hur solen aldrig tittar fram när man väl behöver den?
kruxet är det att Jag inte vill prata med mannen ifråga, Jag känner inte någon som helst lust till att bli hans på-väg-hem-från-jobbet-homie och Jag orkar inte prata massa skitsnack bara för att verka trevlig, men, det finns ett MEN, -jag får verkligen dåligt samvete. Ja, jag känner igen honom och Ja, vi bor grannar och Ja, jag går nästintill exakt i hans fotspår minst tre dagar i veckan.
Jag vill flytta så jag slipper bli påvingad någon på-väg-hem-från-skolan-homie-gubbe.
Run and hide People, run and hide.
på samma ställe varje dag, vi turas om att plinga först varje dag, jag kliver alltid av i bak och han i fram varje dag och vi går sedan åt samma håll varje dag; Vi Väntar vid samma övergångsställe, går längs samma gångväg, över samma parkering, vi sneddar över samma garageinfarter, sicksackar mellan blomlådefarthinderna(!) och vi går in i samma hus. Idag gick jag närmare än vanligt och fick även reda på att mannen ifråga bor i dörren mittemot där jag bor.
Frågan är när man börjar prata med en helt främmande människa? När är denna helt främmande människa inte längre helt och hållet främmande och det instället blir oartigt att inte ta upp en diskussion om hur solen aldrig tittar fram när man väl behöver den?
kruxet är det att Jag inte vill prata med mannen ifråga, Jag känner inte någon som helst lust till att bli hans på-väg-hem-från-jobbet-homie och Jag orkar inte prata massa skitsnack bara för att verka trevlig, men, det finns ett MEN, -jag får verkligen dåligt samvete. Ja, jag känner igen honom och Ja, vi bor grannar och Ja, jag går nästintill exakt i hans fotspår minst tre dagar i veckan.
Jag vill flytta så jag slipper bli påvingad någon på-väg-hem-från-skolan-homie-gubbe.
Run and hide People, run and hide.
Kommentarer
Trackback
