gå i taket

Som vanligt så dagdrömde hon mycket. Hon dagdrömde om grönt gräs, varma länder och frukt. Hon dagdrömde om Kineser, Norrmän och Spanjorer och hon dagdrömde om svart rött gult och blått. Mest blått för den blåa känslan var en känsla hon gillade. Den röda kunde även den vara superbra men den svarta ville hon inte dagdrömma speciellt mycket om. Därför var dagdrömmarna huvudsakligen blåa och röda med inslag av sol, värme och tyngdlöshet. Även telepati samt superhjältesaker som tankeläsning fanns ibland med, men inte så ofta, eftersom hon gärna höll sig på någorlunda sansade plan. Detta endast eftersom att hon inte ville bli så besviken när hon väl kom tillbaka till verkligeheten efter några minuters dagdrömmande såklart.

Idag hade dock hennes dagdrömmar kantats mycket av tyngdlöshet samt fysiskt omöjliga superhjältetricks, men eftersom det mestadels hade handlat om något hon drömde mycket om som liten och var väl medveten om att det just bara var en dagdröm så lät hon det glida iväg till nya nivåer.

Just idag hade det handlat om att världen vändes upp och ner, eller rättare sagt att hon gick i taket. Alla gjorde så. Dörrkarmarna blev till halvmeterhöga trösklar och ut från balkongen ville inte någon sätta sin fot. Fast i den världen så fanns ju såklart bil och cykelvägar i luften, så att man som resenär fortfarande kunde ta sig dit man ville utan att falla ut i rymden och aldrig mer komma tillbaka. Det svåraste var dock att gå på toaletten, mest eftersom drömvärlden inte hade löst situationen med uppochnervänd toalett på ett bra sätt, men också såklart eftersom att det inte direkt var något som hon först och främst dagdrömde om. Att gå på toaletten alltså.

Hon kände sig inte riktig nöjd med dagens dagdröm och hade spejsat till den rejält med både flygande motorcyklar och studsmattor, men hon kände att något fattades ändå, trots den mycket livliga fantasin. Men det gjorde ju inte ett endaste litet dugg, hon skulle ju ändå fortsätta en annan dag, och en annan dag efter det. För dessa tokiga dagdrömmar tog aldrig slut. Och det var just i dom som hon var alldeles helt lugn och sansad. För en gångs skull. Dagdrömmarna hjälpte henne att koppla bort allvaret. Synd dock att det kanske blev lite för ofta hon försvann dit bort.

Dream on baby, dream on. Hon möter dig där!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0