soldans
Solen tittade fram sådär blygt idag igen. Som att hon inte riktigt vågade knuffa bort alla grådaskiga stackmoln. Hon trängde sig lite sakta genom för att i två, kanke tre minuter låta sina strålar nudda den regnblöta asfalten, och sen var hon borta. Lika fort som hon kom. Trots detta så gjorde dessa två tre minuter min morgon. jag ser inte alls fram mot den här dagen, men jag ändrade definitivt uppfattning om hur jag skulle tackla den. Tack solen. tack molnen. Dax för soldans.
Kommentarer
Trackback
