att kvävas


..är en form av att inte kunna andas.

Det är varmt och det är kvavt. jag funderar om det bara är jag som är grymt het* eller om det i själva verket är luften runtomkting som håller på att förvandlas till en stor äcklig kvävande dimma. varför just nu, är det på grund av att jag känner mig enormt orolig och obekväm eller är det bara för att en stor varmfront har placerat sig över huvudstaden. jag börjar bli rädd att jag har lite social fobi. inte sådan social fobi så att jag vill springa och gömma mig under närmaste fotsula varenda gång jag hamnar bland folk, utan en sådan social fobi som kommer sig smygande och låter mig bli orolig, obekväm och grymt varm. som att jag precis varit ute och sprungit och eftersvettningarna kommer igång. som att jag precis varit och solat solarium och kroppen försöker göra sig av med all värme som konserverats inuti den alldeles för solbrända huden.
på morgonen känns det bra, på kvällen innan likaså, men så fort jag träffar folket så blir jag varm. jag får svårt att andas och det känns som att det hettar i ansiktet. följderna blir att jag blir så obekväm att någon ska märka, och jag blir ännu varmare. jag får panik. jag vill bara hem. och ibland går jag.  
Det handlar inte om att jag blir obekväm för att folk ska se att jag svettas på något sätt, så illa är det inte alls, det handlar om att jag blir obekväm av att själva grejen händer när jag i verkliga fallet vill känna mig bekväm och säker. när jag i själva verket känner mig bekväm och säker. Jag förstår inte varför jag ska tvivla på mig själv hela tiden. ska det vara så svårt att köra sitt eget race utan att tänka på alla andra runt omkring? jag blir så less.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0